Jag började med att väldigt löst och i stora drag skissa på några riken och tillhörande folkslag. Ett par nordliga riken kändes viktigast då mycket av inspirationen kom från nordisk mytologi och Robert E. Howards värld (med Cimmeria och Nordheim) så det dröjde inte länge innan jag hade en ganska klar bild av mitt första rike - Khelfara.
Sedan dess har arbetet flutit på i varierande takt och de senaste dagarna har det knappt funnits någon hejd på mig. Häromdagen fick jag exempelvis för mig att jag en gång för alla skulle få till något bättre än en kartskiss över Atanari och resultatet blev jag riktigt nöjd med. Jag fixar dagligen till små detaljer och det lär tillkomma ett antal länder vilket bäddar för modifieringar men överlag så känns det som att det här är Atanari. Eller åtminstone nordvästra Atanari.
Man bara måste älska paint-kartor! Vad man däremot inte måste älska är att göra kuster och berg med en musplatta istället för en ordentlig mus. Det hindrade förstås inte mig från att envist sitta och pilla tills jag blev nöjd. Häh.
2 kommentarer:
Hehe. Paintkartor is the shit. Göra dem med musplatta är inte så mkt the shit. Men jag är förvånad över hur snygg den ändå är. Synd bara att man inte riktigt kan läsa namnen. Mer sataniska ritualer och ockultism, mindre blixtar och eldklot... nja... varför då? Världen blir ju mer actionfylld med båda. ;D
Testa att klicka på kartan så får du upp en större bild :P
Jag har helt enkelt aldrig riktigt gillat blixtar och eldklot; det blir så glättigt och flashigt. Det jag är ute efter med magi är inte action - sådant löser krigare med svärd och yxor galant - utan en känsla av något främmande och exotiskt, en utomdimensionell ondska om du så vill.
Mörka katakomber endast upplyst av stearinljus och oljelampor, symboler målade med blod och kultister som mässar kaoshymner; det är vad jag är ute efter!
Skicka en kommentar