Religulous

Jag såg äntligen Bill Mahers ytterst underhållande men samtidigt bitvis skrämmande dokumentär Religulous igår kväll och rekommenderar härmed utan vidare omsvep den till alla som kan tänkas läsa detta. Det är egentligen inga nyheter som framkommer i dokumentären men Bill Maher ger sig verkligen in för att ifrågasätta vad det är troende egentligen tror på (främst inom de abrahamitiska religionerna) och varför. Själv upprepar han vid flera tillfällen sin egna synvinkel i form av mantrat "I don't know!" och trycker på hur det är just vissheten hos de människor han möter som han har svårt för, något som jag känner igen mig i alldeles för väl.


Maher möter uppfriskande många som gärna talar med honom trots att hans blotta närvaro väcker oro på många av de platser som han besöker. Men även då leder ofta diskussionen till att intervjuoffret börjar predika för Maher utan att inse att deras ord inte besitter samma magiska kraft som när de talar inför andra troende. Ett annat vanligt men inte särskilt oväntat scenario är när Maher ifrågasätter Bibelns pålitlighet och försvaret saknar logik till den svåra grad att man inte kan göra annat än att undra vad fan som precis hände.

Bill Maher: "All it means is the people who wrote the New Testament read the Old Testament and made the prophecies fit."

Herr Kristen: "They can't make it fit if something didn't happen."

Bill Maher: "Of course they can. They placed Je-"

Herr Kristen: "Then you're saying the Bible is fictitious?"

Bill Maher: "I am."

Herr Kristen: "Can't be."

Bill Maher: "I am."

Tyvärr får vi inte reda på varför bibeln inte kan vara fiktiv utan den diskussionen slutar med att Herr Kristen (jag fastnade för det smeknamnet) och Maher står och ler självbelåtet i varsin ände av skärmen. Den sekvensen i sig är så otroligt talande när det gäller svårigheterna som uppstår i sådana samtal. Här är det ingen fråga om perception och hur man upplever världen, utan här handlar det om total brist på kritiskt tänkande och chansen att de har fel är förstås obefintlig.


Maher får vid ett par tillfällen frågan "What if you're wrong?" varpå han erkänner att han mycket väl kan ha fel även om han tvivlar på det och han påpekar att det inte är en vidare bra anledning att vara en god människa för att slippa hamna i helvetet. Vid ett tillfälle vänder han dock på frågan men då uteblir svaret. Helt plötsligt är det tydligen en fullständigt irrelevant frågeställning.

Sen har vi förstås idioten som inte kan skilja på mirakel och sammanträffanden men det orkar jag inte gå in på, plus att vi nog alla är lite skyldiga till att leta efter dramatiska och episka anledningar till varför vissa saker händer oss. Inom religioner så dras det dock gärna till sin spets.

Hursomhaver, det var inte meningen att det här inlägget skulle bli fullt såhär långt men det blir lätt så ibland. Jag har dessutom börjat läsa Illusionen om Gud (The God Delusion) av Richard Dawkins alldeles nyligen så det kan mycket väl tänkas bli en massa yrande om religion här i fortsättningen.

Just ja, om ni undrar så är dokumentärens titeln ett teleskopord bestående av religion och ridiculous. Fyndigt va? Häh.